Dåsihjälhämmokraterna
Del sex i vår unika och omtalade Garnskning -06.Socialdemokraterna är lite som en dag på stranden, minus uppskattade inslag som sol, en behaglig sinnesstämmning och vatten . Vi tänkte mer på sanden, som tränger sig in överallt och lyckas hålla sig kvar i skrymslen och vrår i åratal framöver. Därför finns det knappast en museichef, en generaldirektör eller en landshövding som inte har malt sig igenom hela s-manglet av Unga Örnar, SSU, Fikaberedningar och allt vad det kan heta. Genom skicklig manipulation och indoktrinering har sossarna fått gränsen mellan "samhället" och "partiet" att upplevas som obefintlig. Är man emot (s) är man en vidrig anarkist/kapitalist som är emot allt det där fina som de har byggt upp. Georgien* höll på att bli världens första enpartidemokratur, men det känns som att de hade varit på studieresa norrut.
Att Göran förefaller gå på uppåttjack har inte tagits med i bedömningen
Partiledare: Göran Persson. Kärt barn har många namn, Göran kallas kort och gott Göran. Det fanns en tid när Göran ansågs vara valpig, arrogant och okunnig. Sen fick någon i uppdrag att dra i handbromsen för att berätta för ett särskilt arbetslag som skulle rekommendera en beredningsgrupp att ta ställning till ett förslag om anställning av ett antal medierådgivare som beordrades förbättra imagen för den vandrande jättepotatisen. Efter många betänkanden och oklara direktiv bytte ledaren glasögon och dansade med en grotesk, uppsvälld plyschko. Effekten blev över förväntan, helt plötsligt beskrevs den groteska, uppsvällda statsministern som en "landsfader" och den arroganta och maktfullkomliga ledarstilen var helt glömd. Alltså: ett mjukisdjur och ett par glasögon kan lura horder av svenska väljare, i åtminstone några år. Nu har de flesta fallit ur den kollektiva glömskan och Göran framstår återigen som den arrogante mentala rastvakt han förmodligen är.
Väljare: Socialdemokraterna lockar väljare ur alla grupper i samhället, utom småföretagare. Att det skulle ha något med deras egna politik att göra förnekas förstås bestämt och lurviga statsvetare landet runt är rörande överens om att klyftan kommer att bestå. För övrigt utgörs kärnväljarna av människor som inte vill rösta på moderarna och är ovetande om de andra partiernas existens. Förmodligen är andelen S-väljare som faktiskt gör ett aktivt och medvetet val bakom det blågröna tygskynket runt fem procent. Den här oinsatta, hypergrå massan av tjänstemän på svåruttalade förvaltningar med tvivelaktig nytta är vad som populärt brukar kallas för "Sverige".
Det sägs att s var lite av en folkrörelse en gång i tiden, numera är folkrörelsen mot sossarna betydligt större.
Om s vore musik: Tomas Ledin. Hatad av imponerande många, men nästan lika många köper konceptet eller vad man ska kalla det.Politik: S har ett någorlunda vägvinnande vinstrecept: Bli indignerad och förbannad av andras förslag, vänta ett halvår, sen sno. Det är numera längesedan som socialdemokraterna hade någon form av egen politik, nu handlar det om att säga nej till stödpartiernas förslag och se till att få rabatt hos kopieringsstället över vägen för att med teknikens hjälp skriva av andras partiprogram. S har även en förkärlek till att behålla och med darr på stämman försvara system och konstruktioner som blev otidsenliga långt före Palmes tid.
Symbol: Blomma, modell arty.Bakgrundstönt: Bosse Ringholm. Om det gjordes en omröstning om Sveriges sämsta politiker genom tiderna borde Ringholm vara en lågoddsare till segern. En politiskt autistisk gråman med svaghet för monopol och budgetar. Dessutom är han kul som en defekt gipsvägg att titta på, lyssna på, höra talas om, få vykort från, dela tunnelbanevagn med eller överhuvudtaget förnimma. Att han finns kvar i regeringen antyder att han har en hållhake på ledaren, eller att Persson vill straffa och/eller håna alla väljare.
Gmk tippar: När senast gjorde en regering så lite för att framstå som någorlunda kompetent eller intresserade av sitt yrke? Kanske har det aldrig hänt. Kanske åker de till och med ut efter nästa val. Å andra sidan är det inte sällan som tidningarnas rubriker är något i stil med: "Nu går det rövdåligt för sossarna" för att sedan fota Persson med fyratusen rosor i famnen och fjortisglitter över hela kostymen några veckor senare, på den där söndagen i september. Länk till socialdemokraternas hemsida:

* Georgien, ja. Landet menar vi, inte delstaten . Nån gång fick alla partier utom ett mindre än sju procent, vilket var spärren för att komma in i parlamentet. Det blev dock omval.*
*Asterixen sponsras av Gorbys Piroger.
Försening
Jaja, vi vet. Nu är vi sådär sjukt försenade igen och har inte uppdaterat på ett bra tag. Men det kommer. Försök själva att gå på mingelfester, bli utslängd från mingelfester, driva ett satanistbageri och klämma in 9 timmar Öppna kanalen samtidigt som man uppdaterar hemsidan. Där ser ni. Ny garnskning kommer snart.
Les démocrates chrétiennes
Orden "mossig" och "bakåtsträvande" brukar inte direkt vara en komplimang för vanliga människor. Men kristdemokrater är inte så vanliga heller, och blir allt ovanligare, och risken att vi skulle överösas av mejl från förbannade kd-bloggare är försvinnande liten, om man säger så. Dags för del fem (jöstanes) av vår Garnskning -06. Del ett, två, tre finns här, här och här. Del fyra här. Del ett igen här.
Göran Hägglund, försvarare av 1995 års modeideal
Partiledare: Göran Hägglund, sägs det. En snabb googling hittade en centerpartist med namnet Jöran Hägglund, vilket var helt fel. En lite långsammare googling visade en liten man som såg ut som en kamrer från det glada 40-talet och med en politik som verkar vara tagen därfifrån också. Man kan lugnt påstå att den skrattretande smurfen på bilden har en del att jobba med i fråga om karisma, utstrålning och besatthet innan han når samma nivå som sin jobbige företrädare Alf. Väljare: En undersökning visade att 0,9% av alla kvinnliga väljare mellan 18 och 25 år hade kd som sitt favvoparti. En annan undersökning visade att kd-väljare prioriterade vård, skola och omsorg(i den ordningen) i EU-valet senast. Apropå ingenting vill vi här på Gmk passa på att lansera vår tävling där ni ska nämna tre viktiga områden som inte har ett skit med EU-valet att göra. Ledtrådar, Ordjakten-style : V*rd, *kola och Omsor*. Vår slutsats: Kds väljare är åldriga och j*vligt (inte ledtråd utan fakta) okunniga.
En inte helt långsökt förklaring till kds vikande opinionssiffror är att gamlingarna inte vet vem den nye predikanten är, och därmed väljer att rösta på någon annan som kan ta deras krav på mer dillkött och mindre Anders Lundin på allvar.
En annan stor väljargrupp är Knutbyförsamlingen och deras meningsfränder, som drömmer sig tillbaka ett par sekel till den tid när den enda tillåtna kärleken var den till intoleransen. Vi skulle aldrig drömma om att förolämpa enstaka religiösa- eller åldersgrupper, men mordbenägna fundamentalister med taskig smak och gaggiga gamla vrak är inte några imponerande gudskrigare. Om kd vore musik: Dizee Rascal eller Arch Enemy tänker du kanske. Då har du också associationssvårigheter och behöver kanske gå i samtalsterapi. Mer riktigt är nog Arvingarna.
Politik: Kd brukar beskyllas för en homo-, kvinno- och ungdomsfientlig politik. Det tänker vi också göra, men i sanningens namn har de rent sakpolitiskt inte jobbat särsklit hårt för några förändringar i aborträtt och dylikt. Men svårtolkade och flummiga formuleringar som "rätten till liv" och "alla har rätt till en mamma och en pappa" gör att jesuskramare landet runt drömmer våta drömmar om Guds lydrike i Sverige. Kd lyckas alltså både äta kakan och inte behöva stå till svars för vad fan de har gjort med den. Ganska slugt för ett parti med så uppenbar senildemens.Symbol: En blomma förstås. (Vi funderar på att stryka den här delen i kommande garnskningar, den känns lite meningslöst av nån anledning.)Bakgrundstönt: Maria Larsson. Larsson har gjort sig känd för två saker, dels att ha förlorat partiledarvalet mot Göran Hägglund (starkt jobbat) och dels att initiera smutskastnings-kampanjer som alla andra ignorerar. Först var det Anitra Steen som inte fick vara gift med GP. Den kampanjen sket alla i. Sen var det Leif Pagrotsky som inte fick snickra på sin sommarstuga om han skulle vikariera som statsminister. Den kampanjen sket alla i.Gmk tippar: Mycket stor risk för att kd åker ur riksdagen. Men eftersom blockpolitiken är så stark i Sverige är stödröstandet utbrett och kan ge dem en skjuts tillbaka över spärren.Länk till Kd:s hemsida:
Medielistan
Vi har blivit lite besatta av media här på Gmk har vi märkt. Men är media besatta av oss kan man fråga sig. Med en för ändamålet specialtillverkad barometer, som fyller höga krav på både form och funktion ska vi mäta vår inflytelsegrad.
Träffar hos Presstext: 0
varav DN: 0
varav Expressen: 0
varav övriga: 0
Träffar hos Mediearkivet: 0
varav Svd: 0
varav Aftonbladet: 0
varav övriga: 0
Träffar hos Google: 456
annons som kommer upp:
Medical knivesKommentar av mediekännaren G. M. Knief: -Det är uppenbart att mainstreammedia har svårt att hålla sig ajour med det som verkligen berör människor i allmänhet. Resultatet visar också hur långt i framkant Google i fråga om kvalitativ bedömning av hemsidor.
Arghinlägg
Skymningspressen ljuger, är dryga, har modeskribenter som klär sig som ridtjejer och kallar alla som opponerar sig för föråldrade kultursnobbar. Jajaja, whatever.
Istället hoppas man på morgontidningarna, här följer två exempel på att man kanske inte ska förhasta sig:
Ex. 1. Svd har just lanserat en alldeles underbart usel annonskampanj, "Utmaningen", som på ett pepsiinspirerat sätt går ut på att man får göra ett val(dock ej blindtest) mellan de två tidningarna. Fyra av tio valde svenskan, vilket de stolt väljer att basunera ut. Ehm, jaha eller va? Att sextio procent med andra ord föredrar konkurenten skulle nog inte Pepsi göra till sitt främsta försäljningsargument. Eller tror de att alla i Sverige har dyskalkyli*? Eller vill de visa att de trots allt är populärare än både Stockholms Fria Tidning och Hässelby Schackblad? Bonusuppgift: Lena K heter chefredaktören på svenskan. Leila K heter en hemlös och avdankad popartist. Hitta samband, bitte! Förutom namnen alltså, det var liksom det som fick oss att undra från början...
Ex. 2. När nu DN har chansen att verkligen dra ifrån sin dumme lillebror sätter man igång en lika obegriplig annonskampanj. Över hela huvustaden stoltserar män i uniformer och kvinnor med barn eller dreads tillsammans med en text som säger "Var sitter trovärdigheten, i förpackningen eller i innehållet?". Med tanke på att alla uttalanden som ens nuddar DN debatt klassas som apviktiga lyser det självspäkning över hela annonsen. "Den här artikeln av Sverker Åström om diskrimineringen av spelmissbrukare i norvästra Bolivia kanske inte är samtidens viktigaste" börjar man ju automatiskt tänka. Hur smart är det ur ett marknadsföringsperspektiv? Slogan nummer två är "Vems är dina åsikter?". Vad vill de att man ska svara? Är det a)DNs b)Dina egna c)Glenn Hyséns d)Den där damen med en Wettexduk fastsydd på kjolen och som skriker "Jesus mördade Palme" i två olika tonarters? Va? Va?!*
Dyskalkyli=sopig på matte
Försenad men än så länge ocensurerad garnskning
Som fjärde parti att drabbas av Grabben med Knivs hänsynslösa granskning, Garnskning -06, är det enastående sekteristiska partiet Vänsterpartiet. Om vi hade haft moderskänslor skulle vi förstås undvika att sparka(håna) på den(vänsterpartiet) som ligger(redan blivit hånad och granskad). Men nu råkar vi ha skänkt bort våra moderskänslor i utbyte mot en synnerligen misslyckad dejt med Isobel Hadley-Kamptz och de stackars Sovjetnostalgikerna får därmed utstå ännu mera spott och spe.
Sympatiskt utseende kanske, men ser det inte ut som att han har en svamp på huvudet?
Partiledare: Lars Ohly har den behagligaste rösten och det mest sympatiska utseendet av alla svenska partiledare. Som negativa omdömen kan nämnas att han ljuger om partiets historia, sin egen historia och har en underlig benägenhet att i hemlighet hylla några av mänsklighetens brutalaste diktaturer. Dessutom har partiet under Lasses ledning återupptagit sin fina självdestruktiva tradition med att splittras fyra till sex gånger i veckan och halverat sina opinionssiffror. Starkt jobbat för en kille som bara varit ordförande i ett och ett halvt år.
Väljare: Det som gjorde att (v) under ett par surrealistiska år höjde sig över alla andra fyra-till-sju-procentspartier var förmågan att samla hårdföra stalinister, bittra feminister, tovhåriga tonårsrebeller och wannabe-kulturarbetare under en fernissa av rättvisetänkande. Det är dock en svunnen tid och de mer Moskvalojala krafterna har inlett utrensningarna i gammal hederlig Gulag-stil. De som fortfarande röstar på partiet är nästan uteslutande från den övre medelklassen eller driver banderoll- och plakattryckerier. Uttrycket "arbetare" används ofta, men utan relevans. Snarare är det att betrakta som en ordmaskot i likhet med moderaternas "vanligt folk"(att vara miljonär är trots allt inte vanligt), sossarnas "det gröna folkhemmet" (importerad polsk kolkraft, massiv arbetslöshet) och så vidare, sanningshalten i deras egen beskrivning av sina väljare är med andra ord aningen falsk.
Om v vore musik: Spinal Tap! Splittring, nedgång och förvirring i en källare.
Politik: 90-talets mer progressiva satsning på frågor som miljö och feminism har hamnat i skymundan på sistone. Floder måste ju ändå vändas och kolchosköken kommer inte sköta sig själva i världsrevolutionens namn och i den uppkomna intressekonflikten har (v) gjort sitt val. Nu satsas det stenhårt på att förstatliga Telia, Esselte och Kristinebergsgrillen samt att ta upp kampen med USA-imperialisterna i byggandet av bomben. Just imperialismen är en av de stora fienderna, vilket kan tyckas rimligt och berättigat om det inte vore för den ganska slappa attityden mot andra imperiers förbrytelser, som Sovjet, al-Qaida eller Kina. Att välja fiender har alltid varit lätt för (v), men man undrar hur i helvete de väljer sina vänner.
Symbol: Blomterror igen, svenska partier är för härliga.Bakgrundstönt: Eva Björklund. Vänsterpartiet: Kuba kränker mänskliga rättigheter : Eva Björklund: Det skiter jag i! DN: Åldringsvården på Kuba är bristfällig. Eva Björklund: Up yours borgarbrackor! Amnesty: Kuba kränker fundamentala mänskliga rättigheter som yttrandefrihet och pressfrihet samt fängslar meningsmotståndare. Eva Björklund: Länge leve Kuba!Gmk tippar: Fem procent. Viktigare fråga: Om revolutionen kommer, får vi behålla snuset då? Länk till vänsterpartiets hemsida:
Veckans fiffiga lösning
Sann historia?Han: Är vi tillsammans nu?
Hon: Ehm, vet inte...
Han: Vill du det?
Hon: Öh, ja, eh, lite... Kan vi bli ihop lite? Typ på Torsdagar?
Tjat
Tjatat har ni gjort. Allvarets tyngd har vi känt på våra axlar. Men vi har inte orkat blogga. Systrarna Kallur, tigerkaka och frisk luft har distraherat oss från vår främsta uppgift: Grabben med Kniv. Men snart blir det bättring, håll ut alla Taekwandonördar.
Mobberaterna
Den tredje delen av Garnskning -06 ägnas åt det eviga förlorarpartiet - Moderaterna. Moderaterna är Sveriges mest utpräglade enfrågeparti, partiet är så enkelspårigt att det får Blankröstarpartiet - en politisk markering (7 röster i senaste riksdagsvalet) att framstå som sakpolitiskt onödigt spretiga.
Är det bara vi som tycker att FR ser ut som en jugoslavisk krigsförbrytare?Partiledare: Fredrik Reinfeldt är den barbapappaliknande mannen som fått Sveriges alla skattefuskare och stormaktstidsnostalgiker att drömma om en ny skattesänkarvår. FR har onekligen rönt vissa framgångar i att framställa sitt parti som något mindre diaboliskt och astråkigt, men det skulle å andra sidan även en högaffel i peruk klara av efter tiden med den obarmhärtigt charmbefriade Bo Lundgren. Hur bra Reinfeldt klarar sig i en valrörelse eller under lite journalistisk granskning (inte garnskning) återstår att se.
Väljare: Sura medelålders män i stora bilar. De är sura på "det här jävla sossesamhället", "alla jävla bidragsmyglare", "alla jävla feminister", "alla jävla fotgängare" och så vidare. Att de själva skattefuskar, överlevde studietiden på studiestöd och har haft barn på kommunalt dagis är glömt, eller ignoreras åtminstone.
Om m vore musik: Lenny Kravitz; kommersiell, arrogant och inte särskilt nyskapande.
Politik: Moderaterna har inget politiskt program, de har ett mantra - sänkta skatter. För att baroner och grevar ska få betala mindre i marginalskatt skulle m vara beredda att sälja Skåne till Tyskland, om det nu inte bodde så många grevar och baroner i just Skåne (obetydliga landskap som Västmanland får däremot förbereda sig på korv- och marschmusik-ackompanjerade festivaler vid ett regeringsskifte). Den viktigaste finansieringen är annars sänkta bidrag för folk i allmänhet och arbetslösa i synnerhet, vilket motiveras med att det ska ge fler personer jobb. Hur sänkt a-kassa får arbetslösa att hitta jobb som inte finns förblir dock ett mysterium. På sistone har FR försökt omformulera mantrat till nåt i stil med "sänkta skatter, typ, alltså inte bara, vi gillar sjukvård också" men att det är rent ljug för att locka väljare och få Allians för makt att framstå som en enad enhet, är knappast ett Gmk-unikt antagande.
Symbol: Det enda partiet som har lyckats motstå blomterrorn och har istället ett M med bölder som symbol.
Bakgrundstönt: Per Unckel, Bo Lundgren, Charlotte Cederschiöld och Gunnar Hökmark. Alla har de försvunnit från rampljuset sen Reinfeldt kom till makten. Om han har strypt dom med taggtråd eller skickat dem till Bryssel på interneringsläger (EU-parlamentet) lägger vi oss inte i, märkligt tyst är det i alla fall från partiet som i alla år dragits med så många hopplösa töntar. Däremot grymtas det ibland till från Uppsala där en av originaltöntarna, Anders Björck, numera huserar. Där slåss han med poliser på fyllan och klagar på sitt gamla parti, värdigt en riktigt bitter bakgrundstönt.
Gmk tippar: Moderaterna (läs: Fredrik Reinfeldt) har skaffat sig ett utomordentligt utgångsläge inför matchen mot den andra partiledarbarbapappan Göran Persson. En märkligt tam (läs: obefintlig) kritisk granskning av partiet och fumliga motståndare gör att det för tillfället ser ut att vara öppet mål ända fram till valet. Den enda risken är att de sömniga samarbetspartierna i Allians för makt snubblar ur riksdagen.
Länk till Moderaternas hemsida: 